aktivismens form – del 3 – organisering

inledande notering: den här texten kommer att i huvudsak vara på svenska, med vissa ord jag inte orkar översätta på engelska.

hur kan man göra att locka till sig folk rent praktiskt? är det färgglada hattar och ballonger som gäller?

ett bra exempel på organisering är nation of islam, NOI. de byggde upp en mycket stark och livsduglig struktur med start på 1930-talet.

situationen för icke-vita människor i usa är inte speciellt bra idag, och den var ännu sämre för snart 100 år sedan. ku klux klan härjade, icke-vita diskriminerades ohejdat i lag (i teorin är det mycket bättre idag, i praktiken kvarstår fortfarande diskrimineringen). således tyckte många svarta att en separatistisk organisation var den enda lösning på problemet. ”hjälp till självhjälp”. den vita rasistiska staten skulle aldrig frivilligt gå med på att utjämna de skillnader baserade på klass, hudfärg, religion och sexualitet som den själv skapat.

en organisation på kvasireligiös (återkommer till det längre fram) basis kunde erbjuda en helhetslösning: bakgrund till det rådande läget, en analys av detsamma samt en handlingsplan för förändring. NOI är på intet sätt unika i detta avseende, men de förmådde för fram sitt budskap på ett snyggt och effektivt sätt. åtminstone till en början.

kort om NOI:s grundande då…

i slutet av 1929 knallade W.D. Fard omkring i usa och lade grunden till NOI. han fixade ett university of islam (för att lära svarta att skriva, läsa och räkna så att de inte längre skulle bli lurade), en säkerhetsgrupp kallad fruit of islam och så vidare. en av Fards lärljungar, Elijah Poole (senare Elijah Muhammed), predikade Fards gudomlighet och deklarerade honom som en levande gud samt de svartas frälsare.

sedan Fard försvunnit 1934 tog Elijah Muhammed över NOI efter att ha blivit undervisad av Fard i ämnen som ”aldrig tidigare yppats för någon levande människa”. NOI är i mångt och mycket religiösa galningar som tror på vad Elijah Muhammed hittat på efterhand. den jäveln. Elijah Muhammed lyckades dessutom
skaffa sig en antal oäkta barn tillsammans med sina privatsekreterare, vilka han försköt ur NOI när det visade sig att de var gravida. som sagt, den jäveln.

oavsett hur puckad Elijah var fattade han ett smart beslut: att uppmuntra Malcolm Little då denne var fängslad för ett antal inbrott. i fängelset kom nämligen Little i kontakt med islam genom en medfånge, som även såg till att Little skaffade sig viss informell bildning.

Malcolm Little blev sedermera präst i NOI och antog namnet Malcolm X, där X symboliserar det ursprunliga namn släkten hade innan amerikanska slavhandlare kidnappade och rövade bort familjen till nordamerika.

När NOI lade upp värvningskampanjerna utgick de från följande två hållpunkter:

1. Rikta in er på de unga. De äldre kommer att följa när de ser att ungdomen leder vägen.

2. Liknelsen med vattenglaset, som lyder enligt följande (citat ur Malcolm X:s autobiografi, 1 & 2):

Jag minns att ett smutsigt vattenglas en dag stod på en disk och att mr Muhammed ställde ett rent glas bredvid det. ”Vill du veta hur du ska sprida min förkunnelse? sa han och pekade på vattenglasen. ”Klandra in dem somdu ser använder smutsiga vattenglas. Visa dem bara ditt rena glas. När dom tittar på det behöver du inte säga att ditt är bättre.”

jag måste understryka att NOI inte är någon mönsterorganisation, men de lyckades de facto jävligt bra i sin organisering. därav exemplet.

vad kan vi då lära av detta? självklart kan man planka den första grejen rakt av. viktigt då är bara att inte skapa en specifik ungdomskultur på ett sånt sätt att man exkluderar andra grupper alltför mycket.

den andra punkten känns lite viktigare. det är inte okänt att en del aktivister gärna intar en ”holier than thou”-attityd och ser ned på dem som inte är organiserade eller inte är lika subkulturellt coola som aktivisten själv. möjligen kan det bli problem om man har dreadlocks också. genom att föregå med gott exempel visar man på bästa sätt vilka värden man vill föra vidare. solidaritet, tolerans och annat.

NOI lyckades också bra därför att man hade ett socialt fungerande program.

Elijah Muhammad has been able to do what generations of welfare workers and committees and resolutions and reports and housing projects and playgrounds have failed to do: to heal and redeem drunkards and junkies, to convert people who have come out of prison and to keep them out, to make men
chaste and women virtuous, and to invest both the male and the female with pride and a serenity that hang about them like an unfailing light. He has done all these things, which our Christian church has spectacularly failed to do. (James Baldwin, The Fire Next Time, New York: Vintage International/Random
House, 1963)

Detta är något den svenska vänstern, aktivt antifascistisk och annan, måste ta till sig.

mer information om Malcolm X finns här. Dessutom finns en mycket intressant autobiografi (skriven i samarbete med Alex Haley), samt en film som bygger på boken.

den nuvarande ledaren för nationen är Louis Farrakhan. lär mer om de kontakter dagens NOI har med vita rasister i usa i boken ”rasrisk”.

intressant?

konflikt!

En kommentar till aktivismens form – del 3 – organisering

  1. […] zwitterjon, jordränta, Hårdrockaren, AK […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: